Vila i frid!

Nu är det sädår längesedan igen som jag skrev. Skriver mycket i skallen men är nog för lat för att ta mig till datorn eller så tänker jag mig att det nog inte är nå intressant det jag skriver iallafall.

För ca 3 veckor sedan fick jag en väldigt tråkig nyhet då jag fick reda på att en bekant till mig valt att ta sitt liv. Så himla ledsamt och sånt slöseri på en sån underbar människa. Till saken hör att vi träffades för ca 6 år sedan på ett jobbförberedande projekt och jag fattade väl mer tycke för honom som vän än han för mig. Det var bara nåt underbart med människan, ni vet ibland träffar man på människor som bara har det, så var det med honom men samtidigt har jag också förstått att han haft en mörk sida. Det är så synd att jag när vi träffades var i ett helt annat skede i livet då jag var på smällen med Stella och så fokuserad på det och han mer partykille annars tror jag att vi skulle kunnat lärt varandra mycket här i livet. Vi har ändå under åren som gått sen vi träffades hållt kontakten genom att hejja på varandra när vi setts på stan och på hans senaste jobb på Ica här i stan. Bara dagar innan jag fick beskedet hade jag faktiskt pratat med honom mer än bara hejjat då han var i kassan som jag stod i. Blir så ledsen för familjens skull då hans lillebror valde samma väg för bara något år sedan. Nu är det bara hans tvillingbror kvar i livet, hoppas verkligen han inte väljer samma väg. Vila i frid Christoffer och hoppas du funnit ditt inre lugn nu!

Dagens I-landsproblem!

Vad göra när man lämnat de stora barnen på dagis? Går hem trött som en gnu men alldeles för rastlös för att sova en stund gör ju ett tappert försök eftersom Freja somnade på vägen hem. Vill liksom inte missa att ha det lugnt och skönt men samtidigt känns det som jag borde göra nåt, hallå liksom, varför inte bara ta och inse att jag inte alls behöver göra nåt bara vara så istället blir det bara till en massa vankande av och an till ingen som helst nytta och om en timme ska jag gå och hämta bustrollen igen så var denna dagens lugna stund över och den var ju vääldigt utnyttjad av mig (inte)

Arbetsförmedlingen + Sara= ingen kärlek

Uj uj uj!!! Vilket ångestpådrag jag fick nu efter att ha varit hos Af, nåt jag redan vetat om hur länge som helst egentligen men lyckats motat bort är ju detta med jobb min akilleshäl kan man lugnt säga. Inte blir det bättre av att vi verkligen behöver pengar framöver hur i hundran fixar man ett jobb bara sådär kan nån tala om det för mig?? Med självförtroendet nere i stövlarna är det väldigt lätt att även köra ner huvet och inte ta tag i det men jag måste fixa det på ett eller annat vis, vill ju det också. Tänk att få uppleva känslan av att tillhöra nåt få vänner som man känner via jobb och inte via föräldragrupp eller dagis eller annat barnrelaterat vore verkligen underbart. Jag undrar hur hon på af tänkte egentligen, jag berättade att jag inte varit på arbetsmarknaden på hundra år men fick ingen hjälp i hur man söker, går man till olika tänkbara arbetsgivare och bara säger typ : - Hej jag heter Sara och undrar om ni har behov av extra personal?! Lämnar över en obefintlig CV och går där ifrån och sitter och ugglar i flera veckor och undrar varför dem inte hört av sig. Tänk om cv:n kunde innehålla all erfarenhet jag har på hemmaplan istället vilken hit det hade varit!! Hade fått alla jobb i världen känns det som då!!

Nej usch nu stoppar vi huvet i stöveln ett tag! Bjussar istället på ett par kort från Frejas dop vi hade i lördags, väldigt bra präst må jag säga eftersom hon kunde koncentrera sig trots barn typ överallt!
Favoriten hos Freja var dopvattnet, det var roligt att leka med:-)

Så var det då höst!

 Ni må tro att jag bloggat, jag har bloggat som bara den under sommaren, det har bara inte kommit ut från min hjärna och in i datorn om man säger så ;-) Sen att jag varit upptagen med att ta hand om barn hela sommaren är ju pettitesser (eller hur det nu stavas) Man kanske inte får säga detta men det gör jag ändå, är så fruktansvärt trött på att ta hand om barn just nu. Känns som om det är det enda jag gör! De är självklart helt underbara och jag älskar mina barn mer än nåt annat på denna jord men just nu är det nära till tårar ibland på dagarna. Vi bestämde ju gemensamt att vi skulle ha dem hemma från dagis från 1 juni till 1 september då vi då slapp betala för Minde. Det har varit mycket jobbigare än vi trott att ha dem hemma. Nu undrar ni kanske vad vi gjort då eftersom jag tagit hand om barnen jo vi har totalrenoverat ett badrum vilket i sin tur innebär att Micke va den som grejade då det ju krävs manskraft. Efter att badrummet blivit färdigdemolerat till den grad att vi inte kunde göra nåt mer utan hantverkare skulle till då var det dags för maken att bygga vedbod så återigen står jag där med barn, matlagning, städ och tvätt...:-(
Nog om det tråkiga det har ju fört nåt gott med sig också och det är ju att vi nu har ett färdigkaklat badrum som väntar på att rörmockaren ska komma och installera dusch,toa och handfat. Hade kunnat bli denna vecka men det visade sig (vår vanliga otur) att det blivit nåt fel på vår beställning av sakerna så dem kommer tidigast nästa vecka, skulle ha kommit första veckan i september. Åh vad vi längtar efter den där första duschen!!!

Imorrn ska jag på ett infomöte på Arbetsförmedling för att se vad de kan erbjuda en krympling som mig då min halvasjukersättning tagit slut:-) Hoppas på att de kan inge lite hopp om livet iallafall har ju så sjukt dåligt självförtroende när det kommer till jobbsidan vilket ju inte är så konstigt egentligen då jag ju inte jobbat på riktig sen 2003 typ eller nåt.

Nu ska jag krypa ner i sängen och sy lite kanske (eller förlåt det heter brodera)

Länge sen sist!!

Har haft skrivtorka och inte alls känt för att skriva, får se om det lossnar lite nu då:-)  Äter fortfarande enligt LCHF dock med en massa fusk just nu, men efter bröllopet nu på lördag har jag tänkt ta tag i det igen på lite mer seriöst sätt igen. Jag har lyckats behålla min vikt vilket var det som var det viktigaste målet för mig till bröllopet. Helt otroligt egentligen eftersom jag annars skulle väga en 10 kilo mer nu om det inte hade varit för kosten:-)

På lördag är bröllopet och jag är riktigt nervös och då ska det poängteras att det inte är jag som ska gifta mig men jag tar det med ro för troligtvis betyder det att jag är lugn när det gäller istället så att jag kan vara en bra brudtärna:-D

Min älskade docktjej!

                                                                       Docktjej var det ja:-)

                                                                       Underbara bebis!

Knasfian!

Mina underbara barn!!

Hjärnspöken!

Idag har jag känt att det går lite trögt med kosten, min hjärna vill väldigt gärna börja äta kolhydrater, märker hur jag mer börjar tänka på hur gott det skulle vara med en massa socker och annat kolhydratrika saker. Hjärnspöken så det bara skriker om det, men jag tänker inte ge vika denna gången, vägrar!!! Det gäller att stå ut. Stå ut i känslan som min underbara fd terapeut skulle ha sagt till mig:-) Nu ska jag hänga tvätt som min make så snällt påminde mig om;-)

Lurad, eller??

Smått förvånad är jag, ställde mig på vågen idag också och då visade den på 63,8 kg vilket betyder att jag ska ha gått ner 0,6 kg på ett dygn. Denna gång ställde jag mig på vågen fler gånger och fick samma så jag antar att jag gått ner ändå, hade kanske mycket vatten i kroppen. Jaja spelar roll egentligen jag väljer att tro på att det är LCHF som ligger bakom det hela:-)

Idag var vi bortbjudna till barnens faster då farmor fyller år idag, så vi träffades alla för lite god mat och det var väldigt bra mat, kyckling och coleslaw hur bra som helst och gott! Till efterrätt fanns det glass, snickerskaka, daimkaka och jordgubbar. Blev självklart jordgubbar för mig även om jag tog en yttepytte bit av snickerskakan.:-)

Viktproblem??

Jaha så var det dax för invägning idag och tyvärr hade jag gått upp 0,3 kg så nya vikten är 64,4 kg. Blir skraj att det ska vara början på viktuppgången som jag inte vill ha. Jag ammar ju inte så mycket och då har jag med de andra börjat gå upp i vikt. Vill verkligen inte!!! Hatar mina hormoner just nu. Hoppas verkligen att jag har fel och att det bara är en liten platå jag hamnat på.

Polisanmälan...

ja som det står överst, har idag gjort en polisanmälan då jag när jag stod i kassan på Willys upptäckte att min plånbok var borta. Där stod jag som ett fån och kunde inte betala mina varor, efter att jag konstaterat att den verkligen inte var i väskan ringde jag hem och maken fick ge mig numret till polisen och han fick spärra mitt kontokort. Gjorde som sagt en anmälan där hon noggrant tog uppgifter. Hade blivit uppehållen av en tjej som undrade över priset på rödkål på engelska (bor många utbytesstudenter i området) Då detta var enda tillfället som någon kunnat sno plånboken av mig tolkade jag det som att det var hon. Sur och arg kör jag hem utan några varor och maken får åka ner till byns affär för att köpa det allra nödvändigaste. Vi sätter oss för att äta middag och på nåt vis påminns jag om att jag hade gått in i affären tagit en kundkorg men ändrat mig och gått till kassorna och lämnat korgen vid kassan och gått ut för att hämta en kundvagn då jag ju kom på att jag skulle ha på tok för mycket för att det skulle få plats i en korg. Skämtade lite med maken om att jag kanske glömde plånboken i korgen...
Samtidigt tänkte jag på att jag sett tjejen en gång till inne i butiken och det är väl inte direkt brukligt om man precis snattat någon annans plånbok men slog ifrån mig dessa tankar.
Började göra kväll här hemma då det ringer i min mobil och självklart är det från affären som undrar om jag handlat hos dem idag och de säger att de har min plånbok där, en kund hade hittat den i en korg vid kassorna och lämnat in den i spelhörnan. Tror ni jag skämdes lagom när jag la på luren, här har jag anmält en helt oskyldig människa för stöld och så är det jag, min virrhöna som inte har nån skalle att tänka med som strulat till det. Behöver jag säga att jag är oerhört tacksam mot den människa som lämnade in plånboken. Tack!!

Bilder



Förmiddagsmys

Mammas blomsterflicka

 

Åka karusell tillsammans var en hit

Rolig mamma eller bara magproblem?

Choklad och beroende

Idag var det dags för andra vikten och jag hade inte direkt några större förhoppningar då jag ätit choklad (86%) två gånger i veckan som va men faktiskt så stod den nya vikten på 64,1 kg och det betyder -0,2 kg och det i sig betyder 1 kg minus sammanlagt, vilket kan tyckas vara lite men för mig är det stort eftersom jag vet att jag har svårt att gå ner. Nu känner jag att jag verkligen blev sporrad till att skärpa till mig för att se om det gör ännu mer på vikten till nästa vecka. Dock har jag svårt för att låta bli chokladen men eftersom jag nu känner av abstinensbesvär och sug så måste jag låta bli helt för då mår jag som bäst. Så fort jag får smak på socker märker jag hur hela min hjärna reagerar, helt sjukt!!! Men har man beroendegenen så har man, har ju en pappa som är alkis. Nu är det kaffe som ger mig en kick, lite mer socialt accepterat iallafall, dock klagar min mage lite.

När det gäller cyklandet så har det gått sådär, var ut på en miltur den 4:de och igår var vi ut på en 14 km-tur med mycket uppför jag och min vän Ann. Finns dock många mil kvar att samla, förra året kom jag upp i 40 mil innan jag cyklade och det längsta jag hade cyklat i följd då var 6 mil. Blir ju inga 40 mil denna gången men förhoppningsvis ska jag lyckas få till ett långlopp så att rumpan verkligen får känna på sadeln:-)

På fredag ska vi om nu maken får ledigt åka till Uppsala för att gå på IKEA bland annat eller det är vad vi vet att vi ska göra. Svärmor ska med men henne dumpar vi på Ackis då hennes karl ligger där och är nyopererad. Vi har fixat barnvakt till alla utom Freja så det ska bli trevligt att bara rå om ett barn:-) 

Kaos

Hej å hå vilken förmiddag! Barna var på dagis till 11 då vi har 8-11 tider i denna kommun :-( En väldigt stor nackdel med detta är att mina barn är vääldigt trötta och vääldigt hungriga så varje dag upplever jag ett mer eller mindre kaos när vi kommer hem. Önskar så att politikerna tar sitt sunda förnuft tillfånga och ändrar tillbaks till 9-14 tre dagar i veckan i höst. Med 3 ungar blir det ett jäkla rännande fram å tillbaka för bara 3 timmar, onödig stress tycker jag. Idag är resultatet att jag nu sitter och äter en andra gjord omelett, den första hann jag bara äta hälften av, blir inga problem att gå ner i vikt om jag ska fortsätta såhär:-D

Klänningen och vikten

Var nån dag sen jag skrev nu, vi var ju borta på sista april och igår kom vi hem sent och jag var så trött igår. Vi hade det trevligt hos min kusin, åt gott och mycket skratt. Provade även klänningen och den passade som tur var, ska göra längdjusteringar och axelbanden måste kortas men annars passade den:-)

Idag har jag ätit enligt LCHF i en vecka och ställde mig då på vågen och döm om min förvåning men jag hade faktiskt gått ner 0,8 kg så nya vikten är 64,3 kg hur underbart som helst och inte har jag rört på mig nämnvärt heller:-) Detta kanske fungerar...

Nu måste jag bara ta tag i cyklandet, kommer knappast orka cykla 10 mil om jag bara cyklat typ 3 innan;-) Skärpning på mig!!
Nu ska jag lägga mig och göra en pilatesövning som min kusin lärt mig så att jag slipper ha så jäkla ont i ländryggen då inre magmusklerna hittar varandra är ju helt paj i fogar och annat sen graviditeten.

Bakning...

Ja idag fyller ju maken år och jag skulle baka en sockerfri tårta åt honom, gick ju bra men smakade sisådär vi var rörande överens om att fyllningen var helt ok men bottnarna inte smakade värst mycket. Barnen tyckte ju såklart jordgubbarna och chokladen var godast:-)

Jag har även gjort kladdkakemuffins som jag tror inte blev så goda fast då har jag ju smakat utan nåt till tror att lite hallon och grädde gör susen. Sen måste man ju bli av med hjärnspökerna, dem som säger åt en hur saker ska smaka, man är ju van att en tårta eller muffins ska vara söt och när den nu inte är det blir det ju att man ogillar det genast egentligen.

Imorron är det Valborg och då är vi som vanligt bortbjudna till min kusin och hennes familj. Klänningarna till oss hade dessutom kommit så nu ska den nervöst provas.
Nu ska jag lägga mig i sängen och kika på favoritprogrammet: Big Brother så meningslöst men ack så underbar tidsfördriv:-)

Tröött!!

Dagen har bestått i att försöka hålla mig vaken för idag har jag varit fruktansvärt trött, kan bara förklara det som en sån trötthet då man är gravid i början och på det har min kropp känts mysko. Jag känner mig som när blodsockret är nere i tårna fast de inte är det, har säkert med dessa glykogendepåer som håller på att tömmas sen att jag är sockerberoende gör ju inte saken bättre vad gäller abstinensen. Bara jag står ut så kommer det bli bra, jag vet ju det!

Imorrn fyller maken år, hela 31 år och jag har ju som sagt hittat ett recept på en jordgubbsmarängtårta som det ska bli spännande och se hur den blir och framförallt hur den smakar såklart;-) Återkommer om det imorrn.

Idag blev det till frukost ett LCHF-bröd på linfrön och lite makrillfilé, till lunch en omelett med varmrökt lax. Middagen bestod av köttfärsbiffar med olika grönsaker och min version av tzatziki, medelhavsyoghurt och lite vitlök i, gurkan hade vi redan på sidan av så vi fick ta den så istället:-D. Maken uppskattade maten iallafall. Vet inte vad jag ska hitta på imorrn...
Jaha det får vara allt för idag känner jag.

Upp och Ner! Ner och Upp!

Så kan man väl sammanfatta min dag idag, kände mig stark och motiverad under dagen att inte falla för frestelser men nu, nu är det värre, har redan tagit mig en liiten chokladbit 86% -ig egentligen ingen katastrof men äsch behöver ju inte det ändå!! Ser min fina lila klänning framför mig och jag bara måste hålla vikten så är det bara. Ena stunden är jag extremt skeptisk mot metoden och andra stunden drömmer jag mig bort och hoppas att mina 10 kilo ska vara borta redan vid bröllopet bara genom att äta mer fett, det vore verkligen underbart. Åh vad jag vill känner jag, vara en av dem som är en framgångssaga!!
Jag har ju dessutom tjejvättern att tänka på vilket just nu mest känns som ett besvär, tänk att min bästa väns ofrivilliga avhopp kan få en att själv bli så omotiverad, det är ju så mycket roligare att göra det tillsammans. Samtidigt tänker jag att jag nu har chansen att göra en bättre tid då jag inte är beroende av nån annan, tävlingsmänniskan i mig talar. Dock har jag knappt cyklat nåt än och tävlingen är den 11 juni så det är ju dax snart. Har väldigt svårt att få ihop det tidsmässigt under veckorna men imorrn har jag tänkt mig ett pass:-) Får försöka få till så att de blir lite längre distanser när jag väl kommer ut tror jag.

Åh vad jag vill detta nu!!

Abstinensbesvär och telefonköp

Oj oj vad jag börjar känna av denna sockerabstinens nu, inte rent för suget utan rent fysiskt i att jag är supertrött och yr i skallen blandannat. Jag har ju för tredje dagen på raken druckit kaffe vilket jag i vanliga fall inte tycker om men med mycket grädde i så går en kopp sakta men säkert ner:-) Känner mig verkligen så motiverad och bestämd just nu, bara jag kommer över det värsta dagarna så kommer det ju bli mycket bättre. Har suttit och kikat på en del recept nu på gottesaker som jag ska göra vill ju undvika allt socker så även sukrin och andra sötningsmedel går bort för min del. Jag hittade en mandeltårta med jordgubbar och philadelphiaost i och sen chokladmuffins som det inte heller är nåt sötningsmedel i. Tårtan tror och hoppas jag att maken ska tycka om, han gillar ju mandel, jordgubbar och grädde så det ska nog bli bra.

Till nåt helt annat, igår var vi in till stan och hem kom jag med en ny telefon så nu har man blivit med iphone4 återstår och se om jag blir nöjd men det tror jag. Roligt att direkt kunna lägga in bilder på facebook blandannat eller kanske om jag lär mig hur man lägger in bilder här och så, är ju verkligen nybörjare!

Första dagen på mitt nya liv!

Ja som det står, mitt nya liv började idag och det har faktiskt gått riktigt bra trots en del bråk här hemma mellan barnen och mig, har idag varit ensam med barnen i princip hela dagen.

Idag ställde jag mig på vågen och den visade på  startvikt: 65,1 kg till mina 153 cm över havet är det ju för mycket. Måtten var följande:
Midja: 92 cm
Midja vid navel: 99 cm
Rumpa: 101 cm
Byst på byst: 98 cm
Under byst: 88 cm

Ska bli riktigt intressant och se om denna livsstil kommer funka, tror att en av de största svårigheterna kommer vara planeringen och att hitta bra substitut till högtiderna, har ju redan nu till helgen en utmaning då dels maken min fyller år och att vi ju är bortbjudna på Valborg, ska kika på nå bra recept på nåt gott som inte innehåller socker som jag kan ta med, maten kan jag ju oftast reglera genom att ta bort kolhydraterna. Värre är det med desserterna och tilltuggen. Gäller bara att planera som sagt!! Undra just vad jag ska hitta på för mat imorrn då? Ska en vända till stan imorrn så då måste det bli nåt snabblagat både lunch och middag misstänker jag.
Idag blev det smoothie på hallon/mango och medelhavsyoghurt och några hasselnötter och linfrön strödda över. Till lunch gjorde jag kesoplättar med hallon och yoghurten. Middagen blev efter lite kaos stekta alaska polockfileér med en kallsås på gräddfil, creme fraiche, majonäs och fryst dill. Har dessutom gjort ett LCHF bröd på linfrön som jag tycker är riktigt gott och ett väldigt bra alternativ när man känner sig lite extra hungrig eller som ett mellanmål, hade verkligen behövt det tidigare idag då det blev extra sen middag idag.
Just nu känns det väldigt bra, vet att det kommer dagar då det kommer vara jobbigt, jag är trots allt sockerberoende och det går ju inte över bara sådär men jag ska övervinna detta, har jag lyckats sluta röka ska jag väl kunna gå ner i vikt också, ellerhur?!

Trötthet och LCHF

Imorron ska jag på ett seriöst sätt börja äta enligt LCHF metoden och hoppas på att gå ner några kilon till min kusins bröllop. Jag ska verkligen inte äta en gnutta socker då jag tror att detta är det stora problemet för min vikt. Jag tvivlar på mig själv så fruktansvärt men är samtidigt så motiverad. Annelie har köpt en måttanpassad klänning som jag ska ha på mig och jag får ju verkligen inte gå upp nåt i vikt, att gå ner är ju inget problem men upp då blir det ju verkligen inte bra. Efter att inte druckit kaffe på hundra år då jag inte gillar det provade jag det idag och det var faktiskt helt ok om man har i lite grädde, måste få i mig lite koffein då jag bara genom att amma på nätterna blir trött, nu med LCHF kan man i början även bli trött av det, vill ju inte vara helt off i några veckor då är det verkligen en stor risk att allt skiter sig! Vill verkligen inte äta socker mer, behöver verkligen inte det. Åh låt nu detta funka!! Låt mig få lite gratis nu så att jag orkar kämpa, jag har ju trots allt både PCO och en epilepsimedicin emot mig som gör att jag har svårare att gå ner. Nåt kilo gratis vore trevligt, har ju läst om många som gått ner uppemot 10 kg på någon månad, vore ju trevligt men jag är verkligen skeptisk.
Skriver in min startvikt och mått imorrn när jag fixat det:-)

Första blogginlägget!

Testar att skriva ett första blogginlägg