Idag har jag känt att det går lite trögt med kosten, min hjärna vill väldigt gärna börja äta kolhydrater, märker hur jag mer börjar tänka på hur gott det skulle vara med en massa socker och annat kolhydratrika saker. Hjärnspöken så det bara skriker om det, men jag tänker inte ge vika denna gången, vägrar!!! Det gäller att stå ut. Stå ut i känslan som min underbara fd terapeut skulle ha sagt till mig:-) Nu ska jag hänga tvätt som min make så snällt påminde mig om;-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar